Ajajaj!
Vad har jag gjort!!! Kom hem efter att jag hade varit ute och tränat ett ekipage i lydnad. Passmatte var här och jag skulle åka och handla så jag klädde inte av mig utan skulle ge valparna mat först. Laddar två stora skålar och på väg in till lådan så ser jag att valparna springer åt alla håll. Tänkte en snabb sekund att jag fick hålla koll så att ingen kom under mina fötter. Kliver över lådkanten med faten och trampar rakt ner över bakärran på en pojke. Han skriker i högan sky, jag lägger faten i sängen och får upp valpen som fortsätter att skrika. De andra valparna vill ha maten så passmatte ställer ner dessa samtidigt som jag går iväg med den skrikande valpen. Kola står på utsidan grinden (för att hon inte ska sno valparnas mat).
Valpen skriker å skriker...Kola skriker för att hon hör att det är något riktigt fel...annars när dom försöker ta livet av varandra så reagerar hon inte! Jag stönar...fölåt...fölåt...precis som om valpen ska fatta! Fan vilken jobbig sits, jag som säger till varenda besökare...se dig för innan du flyttar på fötterna! Åsså håller jag på att trampa ihjäl en valp själv! Låg en stund med valpen i sängen tills den och jag och Kola hade lugnat ner sig lite. Började känna å klämma på benet, den gnydde lite och var ledsen, hade den inte till och med en liten tår i ögat!?
Efter en stund fick den komma ner till ett nästan ett helt tomt matfat och då stog den på tre ben och åt av det lilla som var kvar. Fasen vad förbannad jag var på mig själv! Ut på gräsmattan så haltade den ordentligt men efter ett tag så började den stödja lite på benet. Funderade på hur man skulle göra! Åka till vet. å röntga...gipsa eller avliva!?
Eftersom många av valparna är så lika varandra så fick just han lite rosa nagellack i nacken för att det ska vara lättare att hålla koll på han. Han fick ligga en stund ensam och sova medans de andra tränade "döda varandra leken". Efter kvällsmaten haltade han inte längre, var kanske lite vinglig men jag tror att jag är överkänslig...dom är vingliga allihopa:-). Sen fick jag se hur han försökte döda flera av sina syskon så nu är jag lugn igen! Ingen avlivning av valp! Men hua vad skärrar man blir när det händer nåt med knotten.
Ja...detta var lite av dagens händelse...hoppas killen mår bra i morgon också...snacka om att jag håller järnkoll på mina och andras fötter i tre veckor till!

Ajajaj.....inte trampa på mej!
Tjingeling.....
Valpen skriker å skriker...Kola skriker för att hon hör att det är något riktigt fel...annars när dom försöker ta livet av varandra så reagerar hon inte! Jag stönar...fölåt...fölåt...precis som om valpen ska fatta! Fan vilken jobbig sits, jag som säger till varenda besökare...se dig för innan du flyttar på fötterna! Åsså håller jag på att trampa ihjäl en valp själv! Låg en stund med valpen i sängen tills den och jag och Kola hade lugnat ner sig lite. Började känna å klämma på benet, den gnydde lite och var ledsen, hade den inte till och med en liten tår i ögat!?
Efter en stund fick den komma ner till ett nästan ett helt tomt matfat och då stog den på tre ben och åt av det lilla som var kvar. Fasen vad förbannad jag var på mig själv! Ut på gräsmattan så haltade den ordentligt men efter ett tag så började den stödja lite på benet. Funderade på hur man skulle göra! Åka till vet. å röntga...gipsa eller avliva!?
Eftersom många av valparna är så lika varandra så fick just han lite rosa nagellack i nacken för att det ska vara lättare att hålla koll på han. Han fick ligga en stund ensam och sova medans de andra tränade "döda varandra leken". Efter kvällsmaten haltade han inte längre, var kanske lite vinglig men jag tror att jag är överkänslig...dom är vingliga allihopa:-). Sen fick jag se hur han försökte döda flera av sina syskon så nu är jag lugn igen! Ingen avlivning av valp! Men hua vad skärrar man blir när det händer nåt med knotten.
Ja...detta var lite av dagens händelse...hoppas killen mår bra i morgon också...snacka om att jag håller järnkoll på mina och andras fötter i tre veckor till!

Ajajaj.....inte trampa på mej!
Tjingeling.....
Kommentarer
Postat av: Ulrika
uj uj inte kul! Som tur är går ofta sådan där bättre än vad man först tror. När jag var liten trampade en av våra hästar på en litan kattunge. Den fick flytta in från stallet några dagar och haltade rejält några dagar men sedan var han helt återställt, Otroligt nog! Ser fram emot nästa film!
Postat av: Pia
Fan vad du skräms!
Gah, trodde ju att du var en valp fattigare nu...
Härligt att valpen mår bra!
Postat av: Engla
Vi är tuffingar..............
Postat av: Carola
JAG får tår i ögat när jag läser. Men det blir nog bra. Det är ju små ( stora ) tuffingar. Kram DSV
Trackback