Kola opererad.

Kola opererades i går eftermiddag. Det tog 1 ½ timme. Den ena tanden som var avslagen men hängde kvar i tandköttet togs bort. Alla fyra rötterna upptill är bortopererade så nu blir det svårt att "noppa" sig. Den spräckta tanden nertill slipades till, sprickan hade inte gått ner i pulpan. De andra två i underkäken slipades också till.
Hon är sydd där de fyra rötterna togs bort. Stygnen ska försvinna av sig själv.

Nu är hon sjukskriven en månad så vi missar Tomten och Elfsborg. Fast i Elfsborg hamnade vi som 15 reserv!

Så fort hon återhämtat sig lite från detta så ska vi ut bland viltet i naturen för att se om hon fortfarande har samma intresse eller om hon lärt sig att harar är fullkomligt livsfarliga djur. I så fall hoppas jag hon får den skräcken även för rådjur och älgar. Inget ont utan att det har något gott med sig säger man ju. Hoppas att det är så annars kan jag inte förstå det goda med denna händelsen. Det skulle i och för sig kunna vara mindre tugg på uppletandet eller spårpinnarna. Framtiden får utvisa.

Annars mår hon förhållandevis bra idag, har ätit sin soppa med sulfa. Även om man har försäkring så svider det ordentligt i plånboken. Självrisk och 10% samt medecin får man ju stå för själv och det blir ju en del för en sådan onödig händelse. Två minuter och livet blir helt upp och ner! Men nu känns det som att allt är på väg åt rätt håll, hoppas att inget tillstöter nu.

Ett varmt tack till ALLA er som brytt er genom mail, telefon och här på bloggen. Det har känts så bra med alla uppmuntrande ord! Snart är vi nog på G igen om än lite tandlös (fast bara i truten) närmast förhoppningsvis i Romelanda i juli.

Massa kramar och tack för stöttning!

Carina & Kola



Deppig

Jag känner mig så deppig, skiter i allt och har ständigt gråten i halsen. Kola får gå i koppel, jag vågar inte ha henne lös eftersom hon vill plocka pinnar och leka. En pinne i truten så börjar det blöda igen. Hon försökte leka med kopplet innan jag hann hejda det och då började det blöda igen. Tungan går på henne och hon blinkar med ögonen och sänker ner hakan. Varje gång så känner jag hur ont det gör.

Hon får penecilin och mosad mat som hon kan slicka i sig. Får inte komma till vet. förrän på tisdag då tandläkaren kommer dit. Jag känner mig så orolig att hela min värld är upp och ner vänd. Munnen ser jättetrasig ut! Dom kommer troligen att söva ner henne för hon får inte äta något innan. Mitt hjärta blöder!

En klubbmedlem skrattade när han hörde vad som hänt, "jasså, bet haren henne så hårt"! Sen vände han mig ryggen och gick skrattande därifrån. Jag är liksom inte upplagd för sådana skämt när det är så illa som det är. En del är helt avsaknad av empati. Men det gjorde mig verkligen ledsen.

Gick omkring på klubben idag med henne i två timmar. Sen skulle ett gäng köra uppletande, Kola satt i bilen och jag vallade ruta och la ut föremål till de andra. Det är nog första gången jag bara tittar på utan att köra något själv.

Håll tummarna alla att detta kommer bli bra! Jag lider så med min Kola.

Depp...depp...

Jaktolycka!

Igår kom Kolas valp Enza, ska vara här i 2 dagar för att matte och husse reser bort. Idag åkte vi ut till Kvibergs fotbollsplaner där det är stora öppna ytor så att man kan hålla koll på springgalna jyckar. På detta enorma område fanns det en liten plätt där gräset inte var klippt och nog fan satt det en harjävel där! Kola var kanske en meter ifrån den när den drog iväg mot skogen och Enza var inte sen att hänga på! Jag hörde drivskallet på Kola som helt plötsligt tystnade. Efter två minuter kom dom båda tillbaka och jag ser dom ca. 50 m. ifrån mig och kallar på dom. När Kola kom närmare ser jag blodet i hela ansiktet, på bogen och frambenen. Jag blev livrädd, kopplade upp dom och sprang till bilen. Fick in Enza i buren och hällde sedan vatten över Kola. Hittade en reva i nosspegeln som blödde, tänkte att hon kanske bitit sig i tunga så jag öppnade munnen och fick en chock.

Tre framtänder i överkäken var helt borta och tandköttet var helt söndertrasat. Fick in henne i bilen och åkte till vet. där vi fick komma in på direkt. Vet. konstaterade att 3 tänder var borta med pulpa å allt, bara djupa blödande  kratrar rakt upp i käften. En tand var också helt lös. Två framtänder i nedre delen var avslagna och en med en spricka uppifrån och ner. Allt detta kunde hon fixa på två minuter! Här kan man snacka om en jaktgalen hund. Tyvärr tror jag inte att detta har botat henne för framtida jakt men gudarna ska veta att jag önskar det!

Sedan jag skrev sist så har vi gjort två tävlingar.  En i Borås där vi jagade älg i sele och lina och gjorde det bra länge, trampade ner i kärr, gick över rykande älgskitar och hörde knaket i skogen! Veckan efter gick det 2 älgar över vår appellplan när vi satt vi bänkarna och pratade. Solveig stack iväg och la ett kort spår åt mig över älgspåret och se, fröken bytte spår och när jag tog tag i henne, så såg hon jätteförvånad ut som om hon sa "va, är det nya regler nu? Detta har du ju godkänt innan". 
Senaste tävlingen var på GMBK i helgen som va och då hade hon alla pinnar, 8 på upptag (litet snurr, fick skicka om) 7 på upplet, 3 föremål.

Lydnaden var som vanligt väldigt rolig....för utomstående! Du har en oslipad diamant säger en domare, ge mig en slip, svarade jag! Å vilken positiv och glad hund du har säger den andra. Jag blir så less på detta, denna gången fick jag montera ut 4-kilotapporten i truten på henne för att hon vägrade släppa!

Dom där problemen känns just nu som väldigt små. Jag hoppas bara att hon kan apportera igen och att hon blir bra! Vi ska tillbaka till vet. den 28:e då kommer även tandläkaren. Dom vill att det värsta ska lägga sig innan dom gör något å truten. Då ska vi röntga och kolla pulporna i de skadade tänderna.

Den 26:e fyller Kola 5 år å då ska jag sjunga för henne..."Min tand e lös, min tand e lös osv."

En ny sida kommer inom kort...hoppas jag, allt ska ju hinnas med också!

Just nu ligger hela min energi på att Kola ska bli bra!

Tjing!