Var är telefonen?
Allt som ofta händer det att jag inte hittar telefonen. Detta gäller både den fasta och mobilen. Förr i tiden så satt den fasta verkligen fast...i en sladd liksom och mobiltelefon fanns ju inte. Man kan kanske tycka att det är ett lyxproblem när man ständigt får ta den ena telefonen för att ringa till den andra eftersom man inte vet var den ligger! Ett annat problem är ju att den där svararen som säger "Hej, du har kommit till Carina - säg något" har en förmåga att koppla på så fort man fått handen på luren. Om man inte har mobilen i handen så hinner man liksom inte svara. Detta händer mig nästan jämt eftersom jag inte brukar ha mobilen i handen. När det ringer så får jag lyssna mig fram. Värst är det när den ligger i någon jacka som hänger bland tio andra jackor, då måste jag liksom stanna upp och fundera över vilken jacka jag använde senast och då har det redan slutat ringa! Ännu mer irriterad blir jag när jag tittar på displayen och så står det "Okänt nummer"! Grrr...
Igår fick jag nog, tänkte att det måste väl finnans någon funktion där man kan få mobilen att ringa en längre stund. Började trycka runt på knapparna...inställningar...signaler...kamera... Varför ska det va så jäkla krångligt. Har inte ens försökt sätta mig in i alla funktioner som en mobil kan ha. Jag lyssnade lite på olika ringsignaler som fanns i luren. En sån där signal eller melodi har någon skickat till mig och på något sätt så har jag lyckats spara den fast jag vet inte hur jag gjorde eller varför. Det är nån utlandssvensk man som skrovlar fram nåt som "Jag trivs bäst på socialen - nära luckan vill jag bo..." till melodin av "Öppna landskap". Jaja, jag lyckades inte komma på något sätt att lösa huvudproblemet men jag hittade i alla fall en funktion där man kunde öka volymstyrkan på signalen. Min nästa plan var att gå in på telefonbutiken i byn för att få hjälp.
På väg mot bilen möter jag ett äldre par, dom tittade förskräckt på mig och hundarna som såg måttligt ouppfostrade ut i sin iver att lukta överallt så jag stannade och satte ner dem. Samtidigt hör jag något konstigt ljud och undrade om det var gubben som sjöng! Så kom jag på det....telefonen...fick upp den ur fickan och där ur skrålade det: "Jag trivs bäst på socialen - nära luckan vill jag bo!" Jag blev så komfys att jag inte ens fattade att det ringde och jag borde svara! Naturligtvis stog det i dispayen "Okänt nummer". Jag hade alltså i min okunskap lyckats byta ringsignal utan att jag fattar hur jag gjorde! Efter att tryckt på lite knappar så fick jag i alla fall tillbaka min gamla signal. I telebutiken fick jag veta att det inte går att ställa in det där med antal signaler själv utan det kan bara operatören göra!? Mycket konstigt.... man kan fota, filma, surfa, maila, lyssna på radio och mycket mer förutan att ringa. Men man kan inte ställa in antal signaler som ska ringa innan svararen går på!
Vid hemkomsten började jag ringa till Telenor. Till svar får jag då på flera olika nummer: Ditt saldo är blabla...vill du veta ditt saldo tryck 1 vill du ändra inställning tryck 2...blabla...tryck 3. osv. Ok, jag provade med inställningar. Då började det om igen! Vill du vet...tryck 1 ...vill du..tryck 2...osv. Alltså!! Hur svårt kan det va? Tycker inte att jag är lastgammal och oteknisk men det här gjorde mig gråhårig. Gick in på Telenors hemsida och provad en massa nummer där..samma sak.
Till slut hittade jag ett nummer som inte alls hade med mitt problem att göra men jag längtade så efter att få prata med en verklig människa! En tjej svarade och jag la fram mitt problem. Jo sa hon men då har du ringt fel nummer du ska ringa ......Jag bröt av henne å sa Snälla, jag är sjuklig och behöver min telefon jag är dessutom snart 60 år (vilket är lögn...har ju lååångt dit) mina tekniska kunskaper är på noll och jag vill prata med en verklig människa inte en svarare sa jag lite snyftande. Tror hon tyckte lite synd om mig så hon sa, vänta jag ska koppla förbi dig:-)
Jag kände mig lite som en bov men nöden har ingen lag sägs det ju! Efter en stund kom jag till en annan tjej som till sist hjälpte mig med att luren ska ringa i 30 sekunder innan svararen går på. Tack för det Jessica på Telenor!
I morse tänkte jag att jag skulle ta mig ett varmt bad efter frukosten. Tappade upp vatten och kröp ner i värmen, slöt ögonen och bara njöt. Hundarna låg i sängen nymatade och avpissade. Var nästan på väg att somna när mobilen började ringa. Signalen var så hög att hundarna for upp ur sängen och undrade vad som stod på! Mobilen låg på lilla bordet precis utanför badrumsdörren. Jaja, tänkte jag, den slutar snart att ringa...men det gjorde den inte! Nyfiken som jag är for upp ur badkaret, vattnet stänkte efter väggarna, fick slitit till mig en handduk och kastade mig mot mobilen....då slutade den att ringa.
I dispayen stog det naturligtvis.....Okänt nummer!
Tjing.....
Vardag igen!
Elza väntar på att få dra iväg igen....åt nåt håll!
Maskot är säkerheten själv...kanonduktig och sträcksäker.
Jag har fått flickornas nya halsband, när jag ska använda dom har jag inte en aning om! Vi blir ju aldrig bortbjudna där dom får vara med. Fast nån gång till sommaren kanske dom kan få visa upp sig lite finklädda, kanske när syrran fyller 50 till sommaren:-)
Jag tycker att dom är väldigt fina, men när ska dom användas?
I övrigt har vi börjat träna lite lydnad igen. Elza är klar för klass 2 och Kola kanske för klass 3. Tänkte anmäla båda till Kungsbacka i februari. Man måste ju chansa lite:-) Fast dom är ju jäkligt ouppfostrade, drar i kopplet, skäller och kampar. Tyvärr har Elza visat tendenser till att inte gilla barn vilket oroar mig. Kola älskar ju ungar och dom kan göra vad som helst utan att hon brusar upp. Elza kan göra utfall mot ungar som springer och framförallt om dom har en pinne och viftar med.
Jäkligt synd eftersom hon är så vänlig för övrigt. Men nu vet jag om det och får hålla henne ifrån ungar.
Kamp om en handske som någon av dem hittade! Näsa mot näsa och inte ett morr:-)
Båda töserna har fällt sin päls. Fattar inte varför dom gör det mitt i vintern!? Alla kläder jag har är fulla med hundhår i samma sekund jag tar på mig dom. Alla mackor jag äter hittar jag hundhår i. Går jag för fort genom lägenheten så virvlar det hundhår runt mig. När solen ligger på genom fönstret så ser man dessutom hur hela luften är full med hundhår! Det är sådana gånger jag frågar mig...varför satsade jag inte på Pudel!
Tjingeling....
Snart är det vår!
Kola och Elza med lilla bocken
Syrran med stora bocken. Hon tillverkar dom själv.
Besök deras hemsida. http://helsingeskyltar.dinstudio.se
Det nya året firades smällarfritt som vanligt, tycker det är väldigt skönt att allt fler får upp ögonen för detta vansinne. Folk säger ofta till mej "Va, är dina hundar skotträdda?" Nej, det är dom inte och jag vill inte att dom ska bli det heller! Eller så får jag höra, "min jycke är alltid med vid smällandet och den är inte rädd". Näää...inte än, men den kommer att bli det! När sko folk lära sig? Dessutom är det än massa onödiga olyckor som inträffar varje år. Min kusin fick sina båda ögon utsmällda när han var 4 år! Nu har han levt 40 år som blind på grund av smällare! Han har en hund som leder honom. Tänk att aldrig kunna använda sina ögon till att se allt vackert som finns. Bl.a i Hälsingland.
I denna vackra miljö firade vi in det nya året.
Efter en vecka i Hudik gjorde sig lappsjukan påmind och jag började längta hem. Vi stannade till i Uppsala på vägen ner och sov över hos nästa syster. Go mat å dryck även där. Kom hem sent på lördagkvällen och somnade tidigt med många minnen i bagaget. Med mig från Hudik fich jag också en ny dörrskylt. Både A, jag, syrran å hennes gubbe var inblandade i till verkningen. A ritade, jag målade det svarta, gubben gjorde allt det andra och systra min övervakade:-)
Så här fint blev resultatet. En riktig bruksschäfer (Fast Sanna kommer säga att den är fet)
I helgen har det varit stor hund-utställning i Göteborg. Kan ju inte hålla mig borta, måste ju kolla på allt som händer i hundvärlden. Älskar vimlet av "knallar" klubbmontrar, alla sorters hundar och underliga människor. Fast även en del kloka sådana, jag känner ju faktiskt många av dom. (Bäst att ha det tillägget så man inte blir utfryst). Det var en hel del uppträdande i stora ringen och si...plötsligt så dyker han upp..."Hundcoachen". Han pratade vitt å brett om hundträning, skrev autografer och blev fotad med småflickor. Jag trodde jag skulle spy! Fick sedan höra att han dagen innan hade ryckt och stökat med en hund för att visa publiken hur man dresserar. Det hade blivit rena lynchstämmningen. Efter det så tror jag inte att SKK gillade att han tränade hundar där. Har också hört att 11 nya avsnitt håller på att spelas in! Jaja, vad ska man säga...
Jag hittade i alla fall ett par fina halsban till vovvarna. Sånt där som man kan sy text på. Har inte fått dom än men ett är rosa/svart, på det står det "KOLA ÄR KLOK". Det andra är blå/svart och där står det "ELZA ÄR SMART". Bara så att ni vet :-)
God fortsättning på det nya året!
Snart är det vår.
Tjing....