Carina Romland

Nu kan jag inte längre skylla min slöhet på vinterdvala, det finns nämligen ingen snö kvar här i Götet. Vi (Sanna, jag och Ludde) har just satt ihop SchäferHoppet nr. 1 -06, Den är lagd på lådan innan påsk men kvastkärringarna ser väl till att fördröja framkomsten till efter påsk. Å andra sidan, den som väntar på nåt gött...:-) Vi hade stor hjälp av Ludde (bilden) han älskade nämligen tidningen, den var helt sönderläst,uppäten och dregglig efter en väl genomgranskad, och inspektierad bilagan. Vi tror den får godkänt!


Ludde och SchäferHoppet.

Så har vi ju, jag och mitt elände till hund varit ute och tävlat Elit spår idag! Herrljunga var målet! Tidig morgon och samling kl. 07.00. Vi drog startnummer 2. Kvart i åtta tog jag ut en hysteriskt skrikande hund ur bilen för att släppa på spåret! Det var ju ingen hit! Hon rusade ut i full fart fast jag försökte bromsa...hon fick upp spåret 35 meter ut och drog stenhårt åt höger! "Tillbaka till ruta" "Fan också" skrek jag. Vi var alltså två skrikande individer på detta upptag. Jag vände henne och med samma fart åt andra hållet släpade hon i väg med mej! Över ris stock och sten, jag flåsade som en jäkla flodhäst och kände mej som en pigg 90-åring. Pinnarna kom hon och körde upp i nyllet på mej för att få köttbulle. En pinne tog hon och fortsatte spåra med i munnen...den upptäckte jag när den knakade..den hade blivit två!

Vi kom runt spåret och hon tog slutet. Jag var genomblöt...skyller mer på regn än på dålig kondis:-) Talade om för mottagaren att hon måste lägga den kluvna pinnen mellan två hela...för att klämma i hop dom liksom. Det gjorde hon! Vi fick nia på spåret å sju på upptag. Efter spåret fick hon leka med boxerpojken Kalle. Dom sprang som fasen och jag tänkte att hon kommer aldrig orka med lydnaden efter detta.

Men det gjorde hon!!! Å helst utan mej...befann sig på en annan planet och inte berodde det på trötthet. Tjuvstarter...skrik...och ren olydnad. I uppletandet kutade hon runt som på en jakt i nästan 2 minuter innan hon kom på vad vi gjorde där...så plockade hon i tre föremål. Nåväl...vi kom inte sist...fyra stycken bröt tävlingen....å sen kom vi! Spelar ingen roll, jag älskar denna bustös, kan inte göra mer än att skratta och inse att hon ännu är ung. Men hade det varit ett halvår framåt i tiden så hade jag strypt henne! Men i skrivande stun så är hon trött...har varit en hård dag med matte i släptåg. Å gu vad jag älskar henne när hon sover:-)