Carina Romland

Har ni tänkt på hur ofta man använder sina fingertoppar! Som nu t.e.x, när man ska skriva i bloggen. Eller när man diskar, kliar sig i skallen eller bara stöter i nånstans utan att tänka på det. Just nu tänker jag ofta på fingertoppar eller åtminstonde en, den på vänster hand som heter långfingret. Jag har blivit knivskuren där! Det var gurkans fel, det var den som knuffade kniven mot min fingertopp. Att ett litet snitt i den toppen kan framkalla så mycket blod är helt fantastiskt. Undrar om man kan tömma kroppen på blod genom fingertoppen? Först ett bandage med hushållspapper så att man liksom kan fortsätta med gurkan. Efter en halv minut fattar man ju att det inte funkar. Plåster är ju sådant som inte alltid står högst upp på min inköpslistan. Kollar i skåpet där det borde finnas sånt, letar bland vitaminer, (ett oöppnat paket) alvedon, resårband, en glödlampa, avmaskningsmedel, ExPot, nässpray! Jösses, nån dag måste jag verligen städa det skåpet. Fast inte idag, har ju ont i fingertoppen.

Längst in och underst hittar jag plåster. Bamseplåster, ni vet ett sånt där med bilder på Bamse och hans vänner som skuttar och hoppar. Har inte en aning om hur det har hamnat men det är ju bättre än hushållspapper. Snor in fingertoppen i Bamse och efter ett tag kommer jag på mej med att jag hela tiden går liksom och spretar med fingret för att inte stöta i någonstans. Ni vet, så där som är fult eller om man vill förolämpa någon genom att peka finger. Men jag behöver nog inte oroa mig för att någon tar illa upp. För vem kan göra det när Bamse sitter på toppen!