Carina Romland

Solen sken, svag vind och ett par grader kallt. Marie och jag hade bestämt träff vid "Porrbommen" i Härkeshult klockan 10. Inte för att "porra" utan för att spåra med hundarna. Äntligen hade jag kameran med, så många bilder blev tagna. Lilla söta Engla var försten ut. Hon är otroligt spårvillig och var jätteduktig. Spåret var ca. 500 meter och en timme gammalt med 4 pinnar och en handske som slut. En pinne missade hon när näsan åkte upp mot himlen, troligen vindade hon in vilt men hon gick på spårer igen och tog slutet. Så duktig och bara 7 (snart 8) månader.

        
I väntan på spår   -    Fängslande Engla        -      Pinne funnen     -     Slutet gott, allting gott.

Näste man ut var lille Viktor, en 5 månaders korthårs collie. Marie konstaterade att han hade växt ur valpselen men envisades med att ändå få på han den. Viktor var mycket tålmodig med sin matte. När han äntligen fick börja spåra gick det undan. Han plockade alla pinnar och i slutet låg pipankan. Han kommer att gå långt den pojken:-).

        
Selen är för liten!     -   Tjoho...pinne!        -               En till          -       Hela skogen är full med pinnar:-)

Sedan pensionärens tur. Baloo blir 11 år i år men är jättepigg och glad. En Rottishane som tävlar elit spår (eller har) och som ska tävla lyd. elit  till helgen. Han är nog den piggaste rottis jag sett. Det märkvärdiga med honom är att matte började träna först när han var 5 år och han var väldigt snabbt uppe i både elit lyd. och elit spår. Ute i skogen är han tryggheten själv. Missar inte ett spår eller en pinne. Älskar fortfarande att jobba. Även Mikaels hund Saga fick en spår även om han var på jobbet.

        
Bakom detta hittar man Baloo. - Tur hatt dom har reflexer och rosa lina! Slutet, på ängen - Marie och Saga efter spåret.

Sen va det Kola och jag. Spåret var ca. 1 km. och 2 timmar med 5 + slut. Hon drog i väg som attan så jag fick ligga på bromsen. Tog dom 4 första gick av på ett ställe där det var färska fotspår. Tog spetsen perfekt sen var det blött  och vi skönk ner (Mari hade sagt innan att det var lite blött men jag kunde inte vända) jojo...Över ett sörjigt dike kom hon fel och började vädra. Till sist tog hon slutet men hon kändes trött. Just nu är hon i höglöp och vid test med Baloo ställde hon upp sig. Blir nog ingen tävling till helgen. Attan också! Men jag åker nog dit och kollar.

        
Ge hit korven           -              Spår...                               Pinne funnen                Lägret.

Det bästa med spårdagar är fikastunden - tycker Marie:-)

Efter detta åkte Jag, Kola och Engla upp till klubben och körde uppletande. Engla fick 4 föremål och är verkligen duktig på detta. Kola plockade in sina 4 på 2 minuter. Hon kan ju liksom den rutan innan och utan. Sen en promenad och hemma strax efter 15.00.  Verkligen en fin dag - efterlyser fler sådana!  (Är så trött på regn och blåst)

                                                                          Kola och Engla efter en heldag.

Någon kanske undrar över "Porrbommen". Det är klubbkompisen Katja som döpt den till det. En gång så var hon och en kompis till henne där för att spåra. När kompisen skulle släppa på spåret upptäcker dom två personer vid starten. Den ena, en man står med med byxorna nere. En kvinna står på knä framför honom och ja...hmm...ni fattar..
Kompisen blev helt förundrad och glömde helt sin hund som hade börjat spåra. Katja fick väl ur sig nån kommentar som "Det va som fan":-) Paret hade nog en läggning av att dom ville bli sedda! Det blev dom verkligen! Även bommen döptes efter denna händelse. I dag vet de flesta som spårar med sina hundar var "Porrbommen" är nån stans.

Tjingeling.....