Uppehåll!
Nu får det bli så! Ett uppehåll i rökningen. Fick ju lite skrämselhicka i helgen så nu har jag inte rökt på tre dagar! Har ju gjort uppehåll förut men har egentligen aldrig varit så motiverad som nu. De e ju fasen inte klokt att man ska behöva få "hjärtsnörp" för att fatta att det är dags att spara 50 spänn om dagen. Nu kan jag andas igen och det värsta trycket över bröstet har släppt. Pratat med min doktor Peter som sa att proverna så bra ut men ska dit ändå om 14 dagar för en besiktning och kanske en rundsmörjning. Sen ska väl kärringen funka ett tag till.
Fattar inte vart åren har tagit vägen, har ju så mycket kvar att göra så jag har inte tid att lägga näsan i vädret. Fortfarande känner jag mig som 25 år, fast med lite mer erfarenhet! Tittar fortfarande på söta pojkar med sexiga häckar. Fast det är nog lite tur att jag har ungdomen bakom mej annars hade jag nog varit pirsad (eller hur det stavas) både här och där, tatuerad, kolsvart hår, trasiga jeans och spacklad kolsvart runt ögonen. Naturligtvis med en cigg i mungipan och och ett neandertal mest bestånde av... öhh..ska ba..skit..dra...rocka fett. Kanske tur att man inte är ung idag. Det hade tagit sån tid på mornarna att jag hade fått lägga ner allt med hundar eller hade väl aldrig haft tid att börja.
Fåfänga har väl aldrig varit min starka sida. Fast jag går ju gärna svartklädd men då i termobyxor eller liknande. Svart jacka, svart ryggsäck, svarta känger och svart bil med en svart takbox. Det är bara jyckarna som inte är svarta:-). Urtråkigt egentligen. Kanske ska kolla lite mer på andra färger. Vi får väl se till våren.
Var uppe på GMBK på dagen, tänkte att jag skulle träna lite men det rgnade och blåste småspik så jag gick bara en kort promenad. Planen var dessutom avstängd då den är helt genomblöt. Ska tävla lyd. 1 med Elza den 3 dec. fick kallelse idag. Som tur är så e det inomhus eller snarare i ett ridhus.
Jäkla årstid detta är! Ska ta mig runt Delsjön i morgon i alla fall, trots väder. Nån som vill gå med? 10.00 från Rådahill.
Tjingeling
Fattar inte vart åren har tagit vägen, har ju så mycket kvar att göra så jag har inte tid att lägga näsan i vädret. Fortfarande känner jag mig som 25 år, fast med lite mer erfarenhet! Tittar fortfarande på söta pojkar med sexiga häckar. Fast det är nog lite tur att jag har ungdomen bakom mej annars hade jag nog varit pirsad (eller hur det stavas) både här och där, tatuerad, kolsvart hår, trasiga jeans och spacklad kolsvart runt ögonen. Naturligtvis med en cigg i mungipan och och ett neandertal mest bestånde av... öhh..ska ba..skit..dra...rocka fett. Kanske tur att man inte är ung idag. Det hade tagit sån tid på mornarna att jag hade fått lägga ner allt med hundar eller hade väl aldrig haft tid att börja.
Fåfänga har väl aldrig varit min starka sida. Fast jag går ju gärna svartklädd men då i termobyxor eller liknande. Svart jacka, svart ryggsäck, svarta känger och svart bil med en svart takbox. Det är bara jyckarna som inte är svarta:-). Urtråkigt egentligen. Kanske ska kolla lite mer på andra färger. Vi får väl se till våren.
Var uppe på GMBK på dagen, tänkte att jag skulle träna lite men det rgnade och blåste småspik så jag gick bara en kort promenad. Planen var dessutom avstängd då den är helt genomblöt. Ska tävla lyd. 1 med Elza den 3 dec. fick kallelse idag. Som tur är så e det inomhus eller snarare i ett ridhus.
Jäkla årstid detta är! Ska ta mig runt Delsjön i morgon i alla fall, trots väder. Nån som vill gå med? 10.00 från Rådahill.
Tjingeling
Akutvården i Göteborg!
Ja den akutvården är fanimej under all kritik! Natten mellan fredag och lördag vaknade jag av ett tryck över bröstet. Näää, det var inte Elza som låg på mig, inte heller Anders:-) Tänkte att det skulle gå över under dagen. Lördagen började med två kurser och sen gick Carina, Christer, jag och Anders med Elza och Nixa ut och körde några sträckor i rapporten. Hade hela tiden trycket över bröstet fast det sa jag inte till någon. Det går över, tänkte jag. På kvällen käkade vi pizza och drack lite vin. Jättemysigt, men trycket låg kvar. Söndag morgon var seg, ville egentligen inte göra något men ville inte heller tala om för Anders hur jag mådde. Anders ville spåra med hundarna, hemska tanke! Kunde se framför mig hur folk va ute i skogen och leta efter spårläggare, för att hitta denne dö vid en pinne. Fast det känns ju som en skön död.
I stället ringde jag Karin med Engla och frågade om vi skulle köra rapport, vilket betydde att jag kunde stå på A-stationen.
Så blev det. Vi åkte hem till dom och knallade ut i skogen med fyra hundar. Det gick så jäkla bra att jag nästan glömde bort "trycket". Alla jyckarna gick 4 sträckor där grundsträckan var ca. 5 - 600 meter och en förlängning på 200 m.
Elza älskar rapport.
Engla också!
Kola tycker också att det är helt ok.
Fick ingen riktig bild på Vilda för att batteriet i kameran tog slut! Men även hon gick kanonbra.
Det kändes riktigt tungt att gå på tillbakavägen. Karin och Peter bjöd på fika innan vi åkte hem. Anders fixade lite käk och sen somnade jag i soffan. Frös och svettades om vart annat. Hande svårt att andas. Sa till Anders att jag inte mådde så bra så han åkte hem till sig och jag hade en jobbig natt. På morgonen sökte jag min läkare som jag tyvärr inte fick tag på då han höll på med en akutoperation. Bestämde mig för att åka in till akuten efter ett samtal med sjukvårdsrådgivningen som ville skicka en ambulans. Aldrig i livet tänkte jag och ringde "passmatte". Tack gode gud för "Passmatte"!
På akuten Östra sjukhuset tog dom snabbt alla prover, EKG, flera rör med blod samtidigt som dom satte en kanyl i armen och samt en massa andra prover. Därefter bestämde dom sig för hur jag skulle prioriteras. Nä, jag var inte döende, det fanns dom som mådde sämre som kom med ambulans och hade infarkter och gu vet va. Ett äldre par i 80-års åldern kom in på akuten, där hade damen ramlat ur en bil och brutit sig både här och där, dom upplyste om att de fick ta sig till Mölndals sjukhus! För dom hade ingen kirurgi! Många sjuka människor satt där timme ut och timme in på en pinnstol och väntade på vård. Man åker ju inte till akuten om man inte är sjuk! Alla som varit riktigt dålig någon gång vet väl att man helst av att vill lägga sig i en säng och dra täcket över skallen. Men där ska människor sitta på en jävla pinnstol och vänta på att få hjälp!
Efter fem timmar hade jag fått nog! Ringde till Anders och bad han hämta mig. Efter det gick jag in och bad dom ta bort kanylen och klippa av det där jäkla bandet runt handleden där mitt namn och personnummer stod. Va fan ska dom ha det till? Är det för att se vilka som dör i väntan på att få vård? Men dom ville absolut inte att jag skulle åka hem! Då visar det sig att dom fått helt fel uppfattning om mitt tillstånd! Dom hade alltså inte ens öppnat journalen innan dom prioriterade bort mej! Vi det laget så var jag så jävla arg att jag glömde bort att må dåligt. Plötsligt ville dom, efter att ha läst min journal, lägga mig på en brits och ge mig förtur!! Ta bort kanylen och klipp av det jävla bandet, skrek jag! Samtidigt som han drog ut kanylen så slet jag till mig armen så blodet stog som en kaskad över golvet. Han la ett tryckförband samtidigt som dom försökte få mig att stanna kvar för akut vård! Jag var iskall och skitförbannad och upplyste dom om att den enda vård jag just då behövde var psykvård innan något otäckt hände. Sen gick jag därifrån.
Vid ett tillfälle så sa jag till bruden i informationen, "Många av de akutsökande brukar väl gå framåt kvällningen va?" Ja, sa hon och log! Det är svensk akutvård...åtminstonde i Göteborg! När jag gick så satt det fortfarande kvar några tappra, trötta och sjuka människor på pinnstolar. Man tror fan inte att det är sant. Allt medans millionbonusar delas ut till höjdarna!
Nu sitter jag här och har kastat bort en hel dag på att försöka får vård. Fortfarande med ett tryck över bröstet och taskig andning. Har inte en aning om vad proverna visade eftersom jag aldrig fick träffa någon läkare. I morgon ska jag försöka få tag på min läkare igen, hoppas att han inte opererar någon som varit i samma sits som mej.
I vilket fall som helst, jag vill brännas och min aska ska spridas för vinden i en mjuk, ej backig trollskog. Troligen är det lättare att få till än att få hjälp på en akut i Göteborg.
Gonatt!
I stället ringde jag Karin med Engla och frågade om vi skulle köra rapport, vilket betydde att jag kunde stå på A-stationen.
Så blev det. Vi åkte hem till dom och knallade ut i skogen med fyra hundar. Det gick så jäkla bra att jag nästan glömde bort "trycket". Alla jyckarna gick 4 sträckor där grundsträckan var ca. 5 - 600 meter och en förlängning på 200 m.
Elza älskar rapport.
Engla också!
Kola tycker också att det är helt ok.
Fick ingen riktig bild på Vilda för att batteriet i kameran tog slut! Men även hon gick kanonbra.
Det kändes riktigt tungt att gå på tillbakavägen. Karin och Peter bjöd på fika innan vi åkte hem. Anders fixade lite käk och sen somnade jag i soffan. Frös och svettades om vart annat. Hande svårt att andas. Sa till Anders att jag inte mådde så bra så han åkte hem till sig och jag hade en jobbig natt. På morgonen sökte jag min läkare som jag tyvärr inte fick tag på då han höll på med en akutoperation. Bestämde mig för att åka in till akuten efter ett samtal med sjukvårdsrådgivningen som ville skicka en ambulans. Aldrig i livet tänkte jag och ringde "passmatte". Tack gode gud för "Passmatte"!
På akuten Östra sjukhuset tog dom snabbt alla prover, EKG, flera rör med blod samtidigt som dom satte en kanyl i armen och samt en massa andra prover. Därefter bestämde dom sig för hur jag skulle prioriteras. Nä, jag var inte döende, det fanns dom som mådde sämre som kom med ambulans och hade infarkter och gu vet va. Ett äldre par i 80-års åldern kom in på akuten, där hade damen ramlat ur en bil och brutit sig både här och där, dom upplyste om att de fick ta sig till Mölndals sjukhus! För dom hade ingen kirurgi! Många sjuka människor satt där timme ut och timme in på en pinnstol och väntade på vård. Man åker ju inte till akuten om man inte är sjuk! Alla som varit riktigt dålig någon gång vet väl att man helst av att vill lägga sig i en säng och dra täcket över skallen. Men där ska människor sitta på en jävla pinnstol och vänta på att få hjälp!
Efter fem timmar hade jag fått nog! Ringde till Anders och bad han hämta mig. Efter det gick jag in och bad dom ta bort kanylen och klippa av det där jäkla bandet runt handleden där mitt namn och personnummer stod. Va fan ska dom ha det till? Är det för att se vilka som dör i väntan på att få vård? Men dom ville absolut inte att jag skulle åka hem! Då visar det sig att dom fått helt fel uppfattning om mitt tillstånd! Dom hade alltså inte ens öppnat journalen innan dom prioriterade bort mej! Vi det laget så var jag så jävla arg att jag glömde bort att må dåligt. Plötsligt ville dom, efter att ha läst min journal, lägga mig på en brits och ge mig förtur!! Ta bort kanylen och klipp av det jävla bandet, skrek jag! Samtidigt som han drog ut kanylen så slet jag till mig armen så blodet stog som en kaskad över golvet. Han la ett tryckförband samtidigt som dom försökte få mig att stanna kvar för akut vård! Jag var iskall och skitförbannad och upplyste dom om att den enda vård jag just då behövde var psykvård innan något otäckt hände. Sen gick jag därifrån.
Vid ett tillfälle så sa jag till bruden i informationen, "Många av de akutsökande brukar väl gå framåt kvällningen va?" Ja, sa hon och log! Det är svensk akutvård...åtminstonde i Göteborg! När jag gick så satt det fortfarande kvar några tappra, trötta och sjuka människor på pinnstolar. Man tror fan inte att det är sant. Allt medans millionbonusar delas ut till höjdarna!
Nu sitter jag här och har kastat bort en hel dag på att försöka får vård. Fortfarande med ett tryck över bröstet och taskig andning. Har inte en aning om vad proverna visade eftersom jag aldrig fick träffa någon läkare. I morgon ska jag försöka få tag på min läkare igen, hoppas att han inte opererar någon som varit i samma sits som mej.
I vilket fall som helst, jag vill brännas och min aska ska spridas för vinden i en mjuk, ej backig trollskog. Troligen är det lättare att få till än att få hjälp på en akut i Göteborg.
Gonatt!
Tävlat idag!
Upp klockan 6.00 och vädret verkar hyfsat. Både Kola och jag avskyr när det regnar och blåser. Drar startnummer 11 och börjar med en 10 på platsliggningen. Åkte ut till spåren i Härkeshult och stannade på stora parkeringen. När vi står där och väntar så kommer det två jägare med bössorna lite tufft på axeln. Jag frågade om dom skulle jaga där, ja sa dom. Jo men vi har ju spårtävling sa jag. Det har ni fasen inte frågat markägaren om, skrek han till mig. Lugn, sa jag och upplyste om att jag bara va tävlande. Men han fortsatte att gapa på mej och till slut bara skrek han "Du ljuger, du ljuger"! Kan bara konstatera det jag redan visste, jägarna i Gbg-området är fan inte kloka. Vi borde fan inplantera varg här sa en annan tävlande:-) Det löste sig i alla fall till sist för vi skulle inte vara där dom var.
När jag stog vid spårupptaget så glimtade solen till. Skönt, det skulle nog bli en bra dag. Fick 10 på upptaget men missade en pinne i spåret så där blev bara en 9:a. Hjälpte mottagaren att plocka ner rutan, sen gick vi ner mot bilarna. Då började det, först lite smygande, sen ökade det, regnet! Åkte tillbaka till klubben där det var dropin lydnad. Fem stycken hade brutit i spåret. När det var min tur att gå in på planen så vräkte regnet ner och blåsten stod på tvären så man hörde knappt tävlingsledaren. På inkallningen kröp Kola framåt när jag lämnade henne. Hon hade öron som åsnan Ior. Kallade in och skrek "stanna", hon gick några steg samtidigt som hon skakade sig så vattnet stog som en kaskad runt henne.
På krypet frågade hon mig om jag menade allvar! Hon var så låg man kan vara utan att ha bröst och armbågar i marken.
Appellplanen var som ett jyttjehål täckt med vatten. Vi gjorde en riktigt dålig lydnad men vi slog ändå Nils-Rune Larsson som vunnit SM:-) När det var dags för uppletande så var jag genomfrusen och blöt precis som Kola. Vi tog in 3 föremål och fick betyg 7. Men det fanns ingen fart kvar i henne. Den med fart satt kvar i den lånade Volvo V70,n. Elza hade bara fått lite pisserundor och var helt galen när jag tog Kola ur bilen gång på gång. Den fröken var verkligen triggad och ville bara ut och jobba. Eftersom både Kola och jag var genomblöta och frusna så fick Elza stå tillbaka idag.
Kola väntar på upplet.....
På prisutdelningen visade det sig att Arne och Mini tagit cert på 565p på deras sista tävling innan pesionen och Anneli med Djin fick hängcert. Kola och jag blev godkända på 4:e plats. Ganska nöjd trots allt. Nu ville jag bara hem och slänga mig i ett varmt bad, torka hundarna och bara mysa resten av kvällen. När jag lämnade klubben var jag så jäkla pissnödig men tänkte att jag klarar mig till jag kommer hem till egen toa. Sätter mig i den lånade bilen och kör in i garaget hemma. Kniper ihop och vet att snart sitter jag på toa. Plockar ihop allt blött i bilen som väst, hanskar, handdukar m.m. Hänger på mig ryggsäcken, tar ut hundarna och kopplar dom. Låser bilen med "Lock" på nyckeln. Bilen blinkar till och jag tror den är låst. Men så knäpper det till liksom och jag funderar på om den verkligen är låst så jag tar tag i bakluckan som öppnar sig samtidigt som larmet går!
Jävlar va rädd jag blev! Släpper kopplerna samtidigt som jag letar efter nyckeln som jag lagt i någon ficka, hittade den inte, slängde av mig ryggsäcken och hanskar på golvet. bilen skrek, yiii,yiiii,yiii...Fick panik! Samtidigt hör jag bakom mig Elza skälla som en galning. Där stog en manlig granne blixt stilla samtidigt som Elza hade ställt honom med blottade tänder och gjorde skenutfall! Helvete!! Började jaga efter Elza och skrika som en galning på henne, hon sprang bara runt den stackars grannen och det samma gjorde jag! Till slut fick jag tag på henne och bad den bleka grannen om ursäkt. Bilen hade slutat skrika och jag hittade nyckeln. Då upptäckte jag att jag hade pissat på mej!:-) Ja jäklar vilken cirkus. Bredbent med blött, varmt mellan bena tog vi oss till hemmet. Gu va skönt det var att få av sig allt det blöta och krypa ner i ett varmt bad.
Men herregu! Hur skulle jag kunna skrämma grannar?
Detta var vår tävlingsdag...den sista brukstävlingen detta året! Elza ska tävla lyd. 1 den 3 dec. Hoppas att hon inte skrämmer någon, det är så jobbigt att pissa i byxorna!
Tjing...
När jag stog vid spårupptaget så glimtade solen till. Skönt, det skulle nog bli en bra dag. Fick 10 på upptaget men missade en pinne i spåret så där blev bara en 9:a. Hjälpte mottagaren att plocka ner rutan, sen gick vi ner mot bilarna. Då började det, först lite smygande, sen ökade det, regnet! Åkte tillbaka till klubben där det var dropin lydnad. Fem stycken hade brutit i spåret. När det var min tur att gå in på planen så vräkte regnet ner och blåsten stod på tvären så man hörde knappt tävlingsledaren. På inkallningen kröp Kola framåt när jag lämnade henne. Hon hade öron som åsnan Ior. Kallade in och skrek "stanna", hon gick några steg samtidigt som hon skakade sig så vattnet stog som en kaskad runt henne.
På krypet frågade hon mig om jag menade allvar! Hon var så låg man kan vara utan att ha bröst och armbågar i marken.
Appellplanen var som ett jyttjehål täckt med vatten. Vi gjorde en riktigt dålig lydnad men vi slog ändå Nils-Rune Larsson som vunnit SM:-) När det var dags för uppletande så var jag genomfrusen och blöt precis som Kola. Vi tog in 3 föremål och fick betyg 7. Men det fanns ingen fart kvar i henne. Den med fart satt kvar i den lånade Volvo V70,n. Elza hade bara fått lite pisserundor och var helt galen när jag tog Kola ur bilen gång på gång. Den fröken var verkligen triggad och ville bara ut och jobba. Eftersom både Kola och jag var genomblöta och frusna så fick Elza stå tillbaka idag.
Kola väntar på upplet.....
På prisutdelningen visade det sig att Arne och Mini tagit cert på 565p på deras sista tävling innan pesionen och Anneli med Djin fick hängcert. Kola och jag blev godkända på 4:e plats. Ganska nöjd trots allt. Nu ville jag bara hem och slänga mig i ett varmt bad, torka hundarna och bara mysa resten av kvällen. När jag lämnade klubben var jag så jäkla pissnödig men tänkte att jag klarar mig till jag kommer hem till egen toa. Sätter mig i den lånade bilen och kör in i garaget hemma. Kniper ihop och vet att snart sitter jag på toa. Plockar ihop allt blött i bilen som väst, hanskar, handdukar m.m. Hänger på mig ryggsäcken, tar ut hundarna och kopplar dom. Låser bilen med "Lock" på nyckeln. Bilen blinkar till och jag tror den är låst. Men så knäpper det till liksom och jag funderar på om den verkligen är låst så jag tar tag i bakluckan som öppnar sig samtidigt som larmet går!
Jävlar va rädd jag blev! Släpper kopplerna samtidigt som jag letar efter nyckeln som jag lagt i någon ficka, hittade den inte, slängde av mig ryggsäcken och hanskar på golvet. bilen skrek, yiii,yiiii,yiii...Fick panik! Samtidigt hör jag bakom mig Elza skälla som en galning. Där stog en manlig granne blixt stilla samtidigt som Elza hade ställt honom med blottade tänder och gjorde skenutfall! Helvete!! Började jaga efter Elza och skrika som en galning på henne, hon sprang bara runt den stackars grannen och det samma gjorde jag! Till slut fick jag tag på henne och bad den bleka grannen om ursäkt. Bilen hade slutat skrika och jag hittade nyckeln. Då upptäckte jag att jag hade pissat på mej!:-) Ja jäklar vilken cirkus. Bredbent med blött, varmt mellan bena tog vi oss till hemmet. Gu va skönt det var att få av sig allt det blöta och krypa ner i ett varmt bad.
Men herregu! Hur skulle jag kunna skrämma grannar?
Detta var vår tävlingsdag...den sista brukstävlingen detta året! Elza ska tävla lyd. 1 den 3 dec. Hoppas att hon inte skrämmer någon, det är så jobbigt att pissa i byxorna!
Tjing...
Tränar för jämnan!
Ibland undrar jag om jag har något liv...alltså på sidan om hundträning och problem! Anders är på Mallorca och jobbar med nån båt! Så jäkla tråkigt! Naturligtvis så pajjar bilen när han inte är tillgänglig. Utan bil är jag död! Hade lite tur för den dog ca. 20 meter från nerfarten till garaget, två gubbar hjälpte mig att knuffa ner skiten så jag fick ställa den på min plats. Ringde Mats, min verkstadskille. Han skulle åka bort med familjen under helgen. Utan bil...panik! Ska tävla på söndag! Jag ringde upp kompisen (ja, jag har kompisar) Kicki. Har fått låna hennes bil under helgen. En sån där superduper bil med allt i! Volvo naturligtvis, V70...tror jag men i alla fall senare årsmodell. Så jäkla fin! Det känns så lyxigt att åka i denna bil så jag vet inte om jag vill lämna tillbaka den:-) Tusen millioner TACK Kicki!
I morgon tävlar Kola och jag Elit spår....Håll alla tummar!
Tjing...
I morgon tävlar Kola och jag Elit spår....Håll alla tummar!
Tjing...
Kola och Elza i deckare.
Idag har vi varit på filminspelning. Johan Falk - Vapenbröder. Så nu är även Elza filmstjärna, Kola är ju van sedan gammalt. Inspelningen skedde i ett bergrum på Säve flygplats. När vi kom dit stog det en helikopter och ett flygplan på marken med motorerna igång. Helikoptern stog bara 30 meter bort och både Elza och Kola var helt oberörda trots att det lät så mycket att det inte gick att prata med folket som var där. Jag var utklädd till militär hundförare som skulle träna hundar inne i bergrummet när Johan Falk med följe gick förbi. Träffade några riktiga militärer där också. Den ena frågade var jag jobbade någonstans! Nja, jag är bara fejk upplyste jag om. Herregu...dom trodde jag var militär!
Den där jäkla kepsen hade jag gärna sluppit!
Hundarna fick kuta omkring inne i bergrummet en stund för inspelningen så att dom kände sig lite hemma. En kille, som höll på med ljusuppsättning blev så jäkla rädd när jyckarna kom rusande så att han hoppade jämnfota upp på ett lastbilsflak. Lovar att Stefan Holm hade blivit avundsjuk om han sett det skuttet! Jag är lite hundrädd sa han med skakig röst. Tror att Kola och Elza växte lite där, dom har nog aldrig lyckats skrämma någon förr! Där inne var det en stor bur där jag skulle träna med hundarna.
Träningsburen.
Riggade upp ett hopphinder och tog in en skyddsärm så att det skulle se något sånär verkligt ut. Tränade dom att gå fot i par, ligga under gång samtidigt och hopp över hinder. Tränade även att en fick ligga still medans den andra tränade. När jag gick med Elza och Kola låg still så tog jag upp skyddsärmen. Elza gick på och bet direkt men Kola blev helt galen och kom rusande hon med. Där stog jag med ärmen och två hundar hängande i den. Elza blev så förbaskad att Kola kom så hon började vakta den och Kola vägrade släppa. Dom morrade och var skitförbannade på varandra. Jag kröp ur ärmen samtidigt som dessa två snälla flickor rök ihop och slogs. Upp snabbt som attan med en korvpåse och röt till så att dom kom av sig. Det där med ärmen var ingen bra idé.
Korvpåsen i fickan och ärmen på avstånd.
Filmteamet var "jätteimpade" av att dom var så lydiga, men å andra sidan så har ju inte dom så mycket att jämföra med:-)
Och så har dom ju inte en aning om vad hundar kan göra för lite korv! Men som vanligt är jag ändå stolt över flickorna, dom var lösa under hela tiden vi var där, ca. 4 timmar och dom hade järnkoll på mig hela tiden...eller är der korven? Nåja, regissören blev nöjd och det var vi också! Det är alltid kul att se detta på film sedan, även om det går fort förbi:-) Om det inte klipps bort förståss!
Korv....korv...korv...
Tjingeling...
Den där jäkla kepsen hade jag gärna sluppit!
Hundarna fick kuta omkring inne i bergrummet en stund för inspelningen så att dom kände sig lite hemma. En kille, som höll på med ljusuppsättning blev så jäkla rädd när jyckarna kom rusande så att han hoppade jämnfota upp på ett lastbilsflak. Lovar att Stefan Holm hade blivit avundsjuk om han sett det skuttet! Jag är lite hundrädd sa han med skakig röst. Tror att Kola och Elza växte lite där, dom har nog aldrig lyckats skrämma någon förr! Där inne var det en stor bur där jag skulle träna med hundarna.
Träningsburen.
Riggade upp ett hopphinder och tog in en skyddsärm så att det skulle se något sånär verkligt ut. Tränade dom att gå fot i par, ligga under gång samtidigt och hopp över hinder. Tränade även att en fick ligga still medans den andra tränade. När jag gick med Elza och Kola låg still så tog jag upp skyddsärmen. Elza gick på och bet direkt men Kola blev helt galen och kom rusande hon med. Där stog jag med ärmen och två hundar hängande i den. Elza blev så förbaskad att Kola kom så hon började vakta den och Kola vägrade släppa. Dom morrade och var skitförbannade på varandra. Jag kröp ur ärmen samtidigt som dessa två snälla flickor rök ihop och slogs. Upp snabbt som attan med en korvpåse och röt till så att dom kom av sig. Det där med ärmen var ingen bra idé.
Korvpåsen i fickan och ärmen på avstånd.
Filmteamet var "jätteimpade" av att dom var så lydiga, men å andra sidan så har ju inte dom så mycket att jämföra med:-)
Och så har dom ju inte en aning om vad hundar kan göra för lite korv! Men som vanligt är jag ändå stolt över flickorna, dom var lösa under hela tiden vi var där, ca. 4 timmar och dom hade järnkoll på mig hela tiden...eller är der korven? Nåja, regissören blev nöjd och det var vi också! Det är alltid kul att se detta på film sedan, även om det går fort förbi:-) Om det inte klipps bort förståss!
Korv....korv...korv...
Tjingeling...